Allierade

Arvsfonden
Arvsfonden är vår viktigaste samarbetspartner i projektet. De har varit med och stöttat och utvecklat projektet ända från början 2006. De bjöd också in Pepparkakeland att skapa en middagsföreställning på Arvsfondsdagen hösten 2008.
Arvsfonden drivs med medel som tillfaller fonden från avlidna svenskar som saknar nära släkting eller arvinge. År 2005 delade man ut 326 miljoner kr. Pengarna går till ideella organisationer som arbetar för barn, ungdomar eller personer med funktionshinder. Den verksamhet som får stöd ska vara nyskapande och utvecklande, och ligga utanför organisationens vanliga verksamhet. Ett projekt får stöd från arvsfonden under högst tre år. Allmänna Arvsfonden har bl.a. varit med och stött BRIS, Moomsteatern och Cirkus Cirkör.
www.arvsfonden.se

Kultur Skåne
Kultur Skåne är Region Skånes kulturförvaltning. Förvaltningens uppdrag är att stödja och stärka utvecklingen av kulturlivet i Skåne.
- Genom bidrag till kulturinstitutioner, kulturorganisationer och det fria kulturlivet
- Genom att initiera, driva och samverka i utvecklingsprojekt inom kulturområdet
Region Skånes kulturförvaltning – Kultur Skåne – arbetar på uppdrag av kulturnämnden och har flera roller; som exempel kan nämnas utvecklingsaktör, rådgivare, producent och medfinansiär. Kultur Skåne initierar och driver utvecklingsarbete för att förnya kulturlivet i regionen.
Förvaltningen arbetar främst inom kärnområdena teater, dans, musik, film, bildkonst, museer, kulturarv, arkiv, litteratur, bibliotek, folkbildning och kulturpedagogik.
Kulturutveckling Barn och Unga arbetar för att möta behoven som barn- och ungkulturen i Skåne har. Från och med 2009 kan man söka Fria kulturpedagogiska utvecklingsmedel från denna enhet. Pepparkakeland har fått detta stöd hösten 2009 för arbetet med att ta fram en pedagogisk handledning för förskolan.

Förskolan
Förskola är en del av utbildningsväsendet och vänder sig till barn mellan 1 och 5 år. Förskolans uppgift är att bedriva pedagogisk verksamhet som främjar varje barns välbefinnande samt lärande och utveckling mot vissa specificerade mål, samt att möjliggöra för vårdnadshavare att studera eller förvärvsarbeta. Äldre ord för förskola är barnstuga, kindergarten, barnträdgård (en direkt översättning av det tyska ordet Kindergarten). Andra äldre ord för förskola är daghem (i dagligt tal ofta kallat "dagis") och lekskola (i dagligt tal ofta kallat "lekis"), som idag närmast går att jämföra med förskoleklass. I Sverige har vårdnadshavare, som studerar eller förvärvsarbetar, rätt att placera sina barn i förskola från ett års ålder. Barnet har rätt att behålla platsen om vårdnadshavaren blir arbetslös eller föräldraledig. Barn som är fyra eller fem år har rätt till allmän förskola 525 timmar per år, vilket motsvarar 15 timmar i veckan. Den allmänna förskolan är avgiftsfri, annars betalar föräldrarna en avgift. De flesta kommuner följer maxtaxan som baseras på föräldrarnas inkomst, där högsta avgiften är 1 260 kr i månaden för första barnet. Förskolan regleras av skollagen. Kommunal förskola är skyldig att följa en läroplan fastställd av Sveriges riksdag. Läroplanen för förskolan är i sin struktur uppbyggd som övriga läroplaner och definierar mål, men inte metoder. Till skillnad från det obligatoriska skolväsendets läroplan innehåller förskolans enbart så kallade strävansmål och ej uppnåendemål. Förskola för sexåringar benämns i skollagen som förskoleklass. Förskoleklass är en skolform (delar läroplan med grundskola och fritidshem) vars syfte är att vara en pedagogisk bro mellan förskola och grundskola. De flesta kommuner organiserar förskoleklassen tillsammans med grundskolan. I begreppet förskola ingår det som tidigare delades upp i daghem och deltidsgrupp. Daghemmen (dagis) var då till stor del till för att ta hand om barnen medan föräldrarna arbetade, medan lekskolan (lekis eller deltidsförskola) var skolförberedande verksamhet tre timmar på förmiddag eller eftermiddag för de barn som snart skulle börja skolan.

SFI
Svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket och om det svenska samhället för vuxna som inte har svenska som modersmål. Man har rätt att studera i SFI när man: är vuxen (från och med 1 juli det år man fyller 16), inte har grundkunskaper i svenska, är folkbokförd i en kommun.I kommunerna är det Komvux som har ansvar för utbildningen som erbjuds alla vuxna invandrare. Syftet med kursen är att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället och hjälpa dem ut på arbetsmarknaden. Varje år deltar omkring 44000 personer i kursen.
Vi har valt att samarbeta med SFI därför att det är en intressant verksamhet och en plats där man ofta finner ”hela världen”. Eleverna får genom deltagande i Pepparkakeland en möjlighet att praktisera sin svenska på ett naturligt sätt, vilket blir en bonus för eleverna. Vi får en möjlighet att jobba med människor med massa olika erfarenheter, kunskaper, traditioner och recept med sig.
Pepparkakeland har samarbetat med SFI i Tomelilla, Landskrona, Perstorp, Bromölla & Klippan.

Högstadiet/grundskolan
I Sverige var högstadium beteckning på årskurs 7-9 i den nioåriga svenska enhetsskolan och grundskolan under perioden 1949-1994. I högstadiet går man vanligtvis som elev när man är mellan 13-15 år. Efter 1994 används istället namn som "Grundskolans senare del" och "Senarestadium". I denna organisation har vissa skoldistrikt även placerat skolår 6 i senarestadiet. Trots detta använder i dag ganska många skolor termen "högstadiet" för grundskolans senare del i inofficiella sammanhang.
Det som 1949-1994 skiljde högstadiet från tidigare skolår i den svenska grundskolan var främst att klasslärare ersattes av flera ämneslärare. Biologi, kemi och fysik blev fristående ämnen och att möjlighet att studera ett andra främmande språk introducerades. Skolbänkarna ersattes oftast av skåp och elever hade vanligen tillåtelse att lämna skolområdet på rasterna.
Vi har valt att samarbeta med högstadieskolor för att vi tycker att det är en intressant och spännande ålder att vara i tidigare tonåren. Vanligtvis samarbetar vi med en musikklass eller elever som valt musik på något annat sätt.
De högstadieskolor vi jobbat med är följande:
Klippan Snyggatorpskolan 2008
Perstorp Centralskolan 2006 & 2008
Bromölla Humleskolan 2008
Landskrona Kulturskolan 2006
Tomelilla Kastanjeskolan 2006

Mångkulturåret
Mångkulturåret uppmuntrade Neon att ta fram projektet Pepparkakeland och stöttade en första projektering ekonomiskt.
Mångkulturåret 2006 utsågs av Regeringen Persson och hade som syfte att landets kulturella och etniska mångfald skulle bättre införlivas i kulturinstitutionerna.

Spiritus Mundi
Spiritus Mundi arbetar med kultur för att skapa nya, unika mötesplatser mellan människor med olika social, kulturell och geografisk bakgrund. Spiritus Mundi använder musik, bild, text och andra kreativa uttrycksformer för att skapa dialog, delaktighet och förståelse. Sedan grundandet av organisationen i augusti 2003 har Spiritus Mundi genomfört ett flertal projekt i och initiativ i Sverige, Europa och Mellanöstern.
Neon samarbetar med Spiritus Mundi kring att skapa projektet Mötesplats Klippan med start 2010.
www.spiritusmundi.nu

Perstorps Kommun
Pepparkakeland har samarbetat med Perstorp kommun mellan 2007-2009.
www.perstorp.se

Klippan Kommun
Pepparkakeland har samarbetat med Klippan kommun från 2008. Just nu pågår diskussioner kring fortsatt samarbete med start våren 2010.
www.klippan.se

Bromölla Kommun
Pepparkakeland har samarbetat med Bromölla kommun sedan 2008. Just nu pågår ett projekt tillsammans med förskolorna i kommunen som ska avslutas hösten 2010.
www.bromolla.se

Landskrona kommun
Pepparkakeland har samarbetat med Landskrona kommun 2006.
www.landskrona.se

Tomelilla kommun
Pepparkakeland har samarbetat med Tomelilla kommun 2006
www.tomelilla.se

Grafisk design för projektet är gjord av Martin Kann med assistans av Rickard Heberlin g 2006.

Hemsidan med programmering och design är gjord av Emil Björklund (2008-) i CMS systemet Drupal. Den gamla hemsidan 2006-2008 var gjord av Patric Jonsson.